Parodilajv FILM!

En film som vi gjorde på ett tidigare Elerialajv.
Har varit klar ett tag, *förläget leende*.
Hoppas ni gillar den.



Brunnby

Jag, Miriam, har varit Myrlajv och jagat urglar*. Jag spelade en skuldsatt krönikör men var tyvärr tvungen att lämna området tidigare på grund av min vacklande hälsa. Vädret var förhållandevis bra bara några tält blåste bort och detta var enbart underhållande för inget av dessa tält var mitt. Jag vill passa på att tacka de underbara arrangörerna som inte bara lät mig sova i deras tält utan också tog hand om mina kvarglömda glasögon. (Nej, nej jag är inte alls glömsk.) Lajvet var oerhört mysigt och jag hoppas på att kunna åka igen nästa år och gärna i sällskap av den nesliga Unérwën som svek mig denna gång och sommarjobbade istället. (Nej, nej jag är inte det alls sur.)
                                                                              / Er egen Miriam
  

Ett gäng hårdföra piraters äventyr

Jag vill nu delge Er ännu ett av mina traumatiska/dramatiska lajvminnen. Jag vill berätta hur ett gäng hårdföra pirater blir rånade av två obeväpnade män.
Vi hade planer på att råna någon men var aningen för fega.... Vi hittade tillslut några lämpliga offer, två obeväpnade män. Vår så kallade kapten var osäker på om vi skulle klara av en sådan bravad och mycket riktigt det gick åt skogen. Jag tapper som jag drog mitt svärd och sa: hit med pengarna och knockade den ena mannen då han väsnades. De andra var inte lika hjältemodiga de tvekade varvid en av de obeväpnade männen stal svärdet som vår så kallade kapten hade på ryggen (inte i handen). Han tog vår så kallade kapten som gisslan och krävde att få våra pengar. Vår präst tog tillfället i akt att fly. En annan gruppmedlem gav männen pengarna.
Några män passerar förbi tydligen vänner till de före detta obeväpnade männen och de före detta obeväpnade männen talar om vilka skurkar vi är. Mina gruppmedlemar kastar skulden på mig och jag avanserar bakåt i stadig takt. Väl en bra bit bort möter jag ett garde av något slag och talar om för dem (en hederlig medborgare som jag var) att det finns rånare på vägen.
De före detta obeväpnade männen och deras vänner är borta men vår präst (som kommit tillbaka nu när faran är över) bussar gardet på några oskyldiga kvinnor. Slutet gott allting gott.

Med vänliga hälsningar Miriam

Drowerna och korven

Jag skulle vilja delge Er ett mycket traumatiskt lajvminne. Då min före detta vän Unérwën förrådde mig till drowerna. Hon talade om för dem att jag och mina högt ärade vänner råkade inneha en mycket eftertraktad sten, även kallad kotte röd. En kväll efter skymningen tänkte jag i min oskuld ta mig en korv. Jag gick in i tältet och när jag kom ut med en korv i handen såg jag till min stora förfäran att vi var omringade av drower.
- Ner på knä, löd deras befallning. I vanliga fall är mitt hjärta fyllt av mod men då mina högt ärade vänner redan funnit det klokt att kapitulera så följde jag deras exempel och föll ned på knä.
- Vad har du i handen, frågade en av drowerna.
- En… en… en kkkkkorv, sa jag med låtsad skräck. Jag måste påpeka att jag inte på något sätt var rädd, mitt stammande var helt avsiktligt. De förhörde oss om stenen som vi tyvärr redan sålt. Detta trodde de misstrogna drowerna inte på. Jag måste påpeka att det var väldigt oartigt av dem att misstro sådana hederliga människor som oss (att vi spelade pirater har inget med saken att göra) men de har väl inte fått en ordentlig uppfostran där i underjorden. Dessa ohyfsade drower högg ned vår högt ärade kapten och bad mig sedan sträcka ut armen med korven varvid de högg mig i armen och gick. Nu undrar Ni förstås, hur gick det med korven? Jo, den slank ned utan problem men jag var tvungen att använda min andra arm.
Bild från Enhorn.com

/ Med vänliga hälsningar Miriam


RSS 2.0